This paper investigates the autobiography of Damien Echols. The autobiographical subject, Echols, depicts his life as a marginalized youth during the nineteen seventies and nineteen eighties in Arkansas, USA. It also explores the years that Echols spent on Death Row after having been arrested along with two other youths for the murder of three eight-year-old boys; a crime all three of the accused denied having committed. In 2011, after eighteen years of incarceration, the three now grown up men were released from prison. The author of this paper discusses biography and especially autobiography as a genre and explores to what extent memories represent the actual life the autobiographical subject, Echols, has lived and if memories are or can be truthful.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols? autobiography Life After Death (2012) and Stephen King?s horror novel ?Salem?s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ?Salem?s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King.

Syftet med min uppsats är att jag vill påminna om människans egen förgänglighet. Jag vill upplysa att allting lever under samma princip. Förgängligheten finns i allt, att allting är underständig förändring och att det bara är en fråga om olika lång tid innan allt försvinner. Jag vill att människan ska bli mer påmind om att allt och alla, människor, naturen, och alla ting lever undersamma principer och på så sätt inte är särskilt skilda från varandra.Jag vill påvisa hur förgängligheten har analyserats och analyseras, samt ge en inblick i vad förgänglighetsteori handlar om. Förgängligheten har flitigt avbildats inom konsten.Jag kommer undersöka varför två betydelsefulla konstnärer har arbetat med förgängligheten och jämföraderas tolkningar.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen.